Wholl Save Your World...

Livet...

Känner mig trött, genomskinlig och frånvarande, solen borde göra mig glad men jag blir bara trött. Det utmattade tillståndet kan ju kanske skyllas på annat den här tiden i månaden. Och jag hoppas att allt går över på några dagar. Man far göra sitt bästa helt enkelt, men det är svårt när man tappar aptiten och inte ens kaffe hjälper för att pigga upp en, bleh. Kreativiteten är som bortblåst, och det är ju kanske ett av de värre tecken jag kan få på att allt inte står rätt till, jag duger mest bara till hjärndött arbete som att sortera och rensa ut skåp och garderober. Fast å andra sidan har jag aldrig haft sa välroganiserade skåp och lådor som nu. Alltid något.
Jag försöker kurera mig själv genom att mys-pepp-deppa med Deine Lakaien, lyssna pa ljudböcker och dricka varm oboy...



Deine Lakaien - Go Away Bad Dreams



Go away, go away,
Go away, bad dreams
Go away, go away, go away
Keep away, keep away,
Keep away, bad dreams,
Keep away, keep away, keep away

All through the day
You are lying in wait
Hunting me all through the night
You are tormenting me
With constant intrusions
You are fooling me with delusions

The cries of the wounded
When I tried to heal
Their eyes full of trust
In the nightly guest
The cries when it turned out
That I did kill
When love and care
Drove all into death

In the haze of the rising day
When the sounds are dying away
From the blackest depth of my soul
Get myself back under control

Drive away the feeling of guilt
Drive away the blood that's spilt
From the blackest depth of my soul
Get myself back under control



Deina Lakaien - Who'll Save Your World



I ask you have you heard the news
I ask you have you read the lines
I ask you have you thought about it all
I ask you have you got the power for more
Power enough for more and more

Who'll save your world
If not you, tell me who

I will guide you, I will guide you
Who'll save your world
If not you, tell me who
Let me guide you and then follow you

I ask you have you heard the birds
I ask you did you enjoy their song
I ask you can you understand the truth
I tell you, you got it the power for more
Got enough power for more even more

I ask you to shake off the blues
And I ask you to forget the old rules
I tell you don't miss to understand the truth
And then you can feel
That there is power for more
You've got the power for more even more

Livet...

Känner mig lite delightfully depressed i dag. Jag vet inte vad det är, om det är det grådaskiga vädret, hemlängtan eller bara ljuset. Min kropp blir alltid förvirrad när det blir för ljust för fort. Eller så kanske det är lite av allt.

Jag försöker uppmuntra mig själv genom att ägna mig åt lite ytlig materialism och mörk estetik. Det brukar oftast hjälpa.


Livet
Edith Södergran

Jag, min egen fånge, säger så:
livet är icke våren, klädd i ljusgrön sammet,
eller en smekning, den man sällan får,
livet är icke ett beslut att gå
eller två vita armar, som hålla en kvar.
Livet är den trånga ringen som håller oss fången,
den osynliga kretsen, vi aldrig överträda,
livet är den nära lyckan som går oss förbi,
och tusende steg vi icke förmå oss att göra.
Livet är att förakta sig själv
och ligga orörlig på botten av en brunn
och veta att solen skiner däruppe
och gyllene fåglar flyga genom luften
och de pilsnabba dagarna skjuta förbi.
Livet är att vinka ett kort farväl och gå hem och sova...
Livet är att vara en främling för sig själv
och en ny mask för varje annan som kommer.
Livet är att handskas vårdslöst med sin egen lycka
och att stöta bort det enda ögonblicket,
livet är att tro sig vara svag och icke våga.

Längtar redan hem..

Ja det sjuka är att jag har redan hemlängtan, jag vill tillbaka till min snö och min familj. Nog för att jag har många som jag vill träffa här nere också, men jag var inte riktigt klar med hemstaden tror jag. Fast det blir man nog aldrig.

Men sedan är den nog lite för att man känner sig lite instängd med allt tentaplugg och lite för att avsaknaden av snö verkligen gör mig deprimerad. Min inre kalender hänger liksom inte med och är just nu ganska förvirrad, vilken årstid är det, vilken månad och vilken dag?...

Men det finns mycket att se fram emot, den 10-12 februari är det hjärtslaget, kan knappt vänta it's going to be epic! Och precis innan det så kommer min far och hälsar på för att han har två konferanser i Göteborg :D.. Jag vet inte riktigt än vad vi ska hitta på men kanske se någon rolig film på bio, gå på science fiction bokhandeln i göteborg och kanske något museum.. Det där kommer man säkert på sen.

Och min bror ska kanske komma och bo här i hela sju veckor om han får en praktikplats på någon restaurang i Halmstad. Och ja sju veckor kanske är ganska mycket, men han kommer säkert att jobba rätt mycket och jag har ju mina studier så jag tvivlar på att man blir för less på varandra. Dessutom finns det få människor som jag kommer lika bra överens med som min bror. Något av det bästa med att ha sina syskon som kompisar är att det är så uppenbart att man kommer att ha dem där hela livet vad som än händer. Det känns bra och tryggt :)



Om jag känner oss rätt så blir det säkert 7 veckor med Zelda-maraton. Jag ska se till att skaffa en tv tills dess :D

The Princess Zelda Syndrome

Tågresan hem var inte riktigt lika rolig som man kunde ha önskat. Först och främst tog den ett helt dygn sen så var det kaos på alla stationer, dålig information till en förvirrad Matilda. I Göteborg blev det extra krångligt. Eftersom att Sj's kundcenter hade stängt och det inte gick några Sj-tåg mer den kvällen.. (Jag kom till Göteborg runt klockan nio).

Så då fick jag springa och skynda mig att köpa en biljett till ett Öresundståg hem, med all packning. Konduktören var dessutom otrevlig mot mig när jag frågade om min biljett gällde på tåget. Gargh..
I det ögonblicket kände jag mig verkligen som en "Damsell in distress".
Eller som jag föredrar att se det så led jag av "The Princess Zelda Syndrome" - Dvs att man bara vill sätta sig ned, skrika och vänta på att Link räddar en ^^



Men den här prinsessan räddar sig själv, så jag sprang och köpte biljett och hann precis med tåget, sen så blev det en diger promenad hem med all min packning från tågstationen. Men nu är jag hemma i alla fall och det kunde faktiskt ha varit värre. Jag hade en massa bra film och jag hade ett mycket trevligt sällskap på första delen av resan.

Jag delade nämligen kupe med tre väldigt roliga killar, en präst, en filosof och en kille som spelade i ett coverband på Tenacious D, och alla var rollspelare... Det var intressant tågresa där vi diskuterade universum, musik, filosoferade kring hur man kan bevisa att ting verkligen existerar och delade livshistorier. En mycket trevlig första resa.. Jag tror nästan det hade varit ännu mer intressant om killen som satt i Kupén först inte hade blivit förflyttat.. Han är nämligen den första kille i hela mitt liv (så vitt jag kommer i håg) som jag har sett ha på sig ett Jordgubbshalsband... Han var säkert en rolig person också :D

Resten av resan tillbringade jag med att se på the IT-crowd och coupling, två riktigt bra serier som jag nu har fastnat för ordentligt

Haha ett av mina favoritavsnitt av the IT-crowd är när Jen försöker förklara varför hon är så arg... :
http://www.youtube.com/watch?v=8w9eoZtnJSA

"I've fallen to the communists..." - HAHAHA!

(Får tydligen inte bädda in den)

Hon..

  • Hon är lite blyg när hon träffar nya människor, tar gärna lite avstånd tills hon har känt av vad som gäller.
  • Men ibland blir det för mycket folk och då längtar hon efter att gå och gömma sig i en mörk garderob.
  • Hon gillar att prata mycket och högt och har ibland väldigt svårt att sitta still och lugna ned sig.
  • Hon blir väldigt lätt stressad och beter sig ofta som en liten illbatting.
  • Om hon gillar någon riktigt mycket så måste hon helt enkelt retas med dom och göra illa dom, ingen kärlek utan lite nyp.

Jag pratar då förstås om min fina lilla katt Ella, som jag nog är ganska lik på det hela taget. Det finns ingenting som säger kärlek så mycket som en varm katt som sitter i ens knä och kärvänligt sätter klorna i ens lår :)


Mysigt novemberdunkel

Nu är det mycket, vår biodiversitetskurs är verkligen något att bita i. Det är sjukt mycket att göra helt enkelt. Men trots det så känner jag mig faktiskt riktigt glad, pigg och tillfreds med livet för en gångs skull. Så nu är det bara att köra för fan, helt enkelt.

Jag har suttit och läst artiklar hela dagen och sen bar det iväg till blodcentralen vid fyra för att ge blod. Och som vanligt så försökte jag vara där i tid så jag skulle ha tid att leta rätt på den jäkla avdelningen. För som ni vet så finns det ingen som kan vara lika lost som jag när det gäller att hitta. Det är nästan som att jag spelar en slags ironiskt sterotypisk version av mig själv... Fast det är ju bara sån jag är helt enkelt.



Men när jag väl kom dit så gick det bra, mina blodvärden var bra igen! Awesome!
En av sköterskorna som jobbar där är alltid så trevlig, hon sa att om hon var i min ålder igen så skulle hon vilja se ut som mig. Och hon berömde min kjol, alltid kul med positiva kommentarer.
Jag blev bara lite yr (som vanligt), men det är mest adrenalinchocken av att dom sticker en i armen, så inget farligt. Även om mina kärl var lite väl ihopdragna den här gången, jag och mina kalla händer!..
Det är nog dags för min Bat attack rock snart :D

Alltid när jag ger blod tänker jag alltid samma sak... "Men vad fint blod jag har!"... Ni vet för att jag är normal, ehehe... Men seriöst, det är verkligen en tilltalande estetisk mörkröd färg...

Sen när jag skulle köpa en sms-biljett hem så hade min mobil laddat ur... Såklart...
Gah, men inte var det mer med det utan jag bara satte igång och gick hela vägen hem. För övrigt otroligt mysigt! Jag gick förbi den underbart vackra kyrkogården nere i stan, den var fantastiskt vacker i det dunkla novembermörkret. Jag har inte vågat gå in där än, mest för att jag inte vill väcka missnöje, finns det någon som är villig att klä sig extra rosa och sedan följa med mig in på den någon gång?




Jag såg den största flock av kajor jag någonsin sett sitta i träden bredvid ån som går genom staden, deras läten fyllde luften och träden dignade under deras tyngd.

Och nä vet ni vad, jag är glad, jag är tillfreds och jag mår bra helt enkelt.
Man måste njuta medan man kan!
Jag ska försöka att kasta lite glittrande älvastoft på alla er i min närhet också.

Mysmelankoli

Jag, Edith Södergran och ASP... Mysmelankoli på hög nivå <3



------------------------------------------------------------------

Låt ej din stolthet falla...
av Edith Södergran

Låt ej din stolthet falla,
skrid ej du nakna
i hans armar ömt,
gå hellre bort i tårar
dem världen aldrig skådat
och aldrig dömt.

Det vore lätt och enkelt för rena barnahjärtan
att följa lyckans spår,
men våra själar kunna endast rysa.
För den som skådat smutsen i fröjdens korta vår
det intet återstår
än het förfrysa.


Edith Södergran är underbart tragisk. Definitivt min nya favoritpoet.



Jag har fått mycket gjort idag, läst en massa i vår kursbok, läst in mig på en massa olika examensarbetes-möjligheter, tvättat, städat lite, handlat, gjort matlådor blekt och färgat om luggen.
Det blev rött igen, jag fastnade verkligen för den färgen, den känns varm. Och det passar rätt bra när det nu är jul snart.

Imorgon blir det ännu mer plugg och jag ska försöka fixa min cykel, det hann jag inte i dag.

Vackert!

Saxat från: http://gothicteasociety.blogspot.com/2011/10/aint-love-grande.html

Roman-era couple held hands for 1,500 years.

The skeletal remains of a Roman-era couple reveal the pair has been holding hands for 1,500 years.
Italian archaeologists say the man and woman were buried at the same time between the 5th and 6th century A.D. in central-northern Italy. Wearing a bronze ring, the woman is positioned so she appears to be gazing at her male partner.
"We believe that they were originally buried with their faces staring into each other. The position of the man's vertebrae suggests that his head rolled after death," Donato Labate, the director of the excavation at the archaeological superintendency of Emilia-Romagna, told Discovery news



Så underbart vackert!

Gnom

Ibland känns det som om man har en liten gnom som sitter och skriker i falsett inuti min hjärna... Jag tror han lever på kaffe, för mycket intryck och funderingar.


Norrland

Sitter i piteå och myser med mina underbara katter, även fast man träffar dom så sällan så glömmer dom aldrig bort en. Så fort jag kom innanför dörren och satte mig ned i soffan så hoppade dom upp i mitt knä och började spinna. Jag önskar att jag kunde ta med dem till Halmstad.



Jag har nu spenderat några dagar i Norrland (riktiga norrland... Ni vet vad jag menar) och har som jag alltid gör, konstaterat att det här är det enda stället på jorden som jag känner mig riktigt hemma. Nog så känner jag mig hemma i Halmstad också, och jag saknar er alla väldigt mycket redan. Men det är inte samma hemma känsla där som här.

Jag är en norrlandsdotter född till att hälsa på älgar och krama tallar.



Jag har fått godkänt av både Pappa OCH Mamma när det gäller mina dreads. Båda tyckte dom var fina, who knew :P



Schemat idag inkluderar att ta en ridtur med Mammas häst Meliza, hon har inte varit i gång på flera veckor så det blir nog bara till att skritta, men det blir nog riktigt mysigt det med. Sedan ska vi se lite Cranford och mysa, för det är helt enkelt det vi är bäst på i min släkt... En hel släkt av professionella pysselmysare.

Jag träffade min underbara kusin Susanna igår. Jag, Susanna och Frida gick på stan och kollade på vad som fanns på rean och på utbudet av pyssel på tiimari. Som Susanna själv sa, man kommer inte ihåg hur mycket man saknar varandra tills man blir påmind.

Sist men inte minst vill jag bara säga "Akta dig för musskuggan!"...


Folket i Nifelheim

Jag har på sita tiden fått upp ögonen för den underbara dikten Folket i Nifelheim av Oscar Levertin.

Melankolisk, ja. Men väldigt vacker på sitt sätt.


Folket i Nifelheim
av Oscar Levertin

Sällsamt folk bor i Nifelhem,
mjältsjuka männer och kvinnor,
tjäna längtan som tärer dem
troget som präst- och prästinnor.
Alla samma slags sådd de så,
alla de saknad skörda,
och som ej vägen var tung nog att gå,
lägga de sten på börda.

Året runt ha de vinter och köld,
snö att vulkaner kyla,
men med frostens och isens köld
ändock de sinnet skyla.

Skymningen är deras rätta tid,
hågkomst- och avskedstimman,
då deras dröm susar vemodsblid.
Först med den bleknande strimman
dag och sol, som sjunka och gå,
bliva dem riktigt kära.
Nyckfulla lyckan de aldrig förstå
då hennes fackla är nära.
Livets mening läsa de bäst
i den falnade askan.

Glädjen krusas som motvillig gäst,
mutas med guldet i flaskan.
Sinnets fröjd är en drivhusväxt,
vissnar som blomma i kruka.
Blodets språk blir en bibeltext,
lust kallas synd eller sjuka.
Kärlek är ej befrielsens sång,
men ett svårmod gemensamt.
Stolta och blyga på samma gång
bära det bästa de ensamt.

Alla de drömt om en högsta lott,
men sig dock nöja med niter.
Även på samma örongott
hjärtana bli eremiter.
Gömma bak lås sina kostbara ting,
nycklarna själva tappa -
fattiga gå med en kungaring
dold under vardagens kappa,
sitta vid samma bord och se
ljusen långsamt förbrinna,
ständigt mer främmat och fruset le,
aldrig försoningen hinna!

Mognad visdom och strävsamt liv
vira ej krans kring håren,
vassare blott som en slipad kniv
viljan varder med åren.
Hårdare ord och hårdare drag,
strängare självplågarrisen,
men med vilda och brusande slag
känslan än slår under isen.
Kärva och mörka i åldern de stå,
stormslitna furornas likar,
brottas och blöda än gamla och grå
tills deras kistor man spikar.

Så de myllas i frostkall jord.
Tungt döljer snötäcket spåren.
Alla osagda kärleksord
gräset först viskar i våren,
när i suset kring tysta hem
äntligt blir sång deras trängtan -
sången om folket i Nifelhem
med sin begravda längtan.





Hade riktigt trevligt i Göteborg. Om det inte hade varit för det förbannade spöregnet som höll i sig hela dygnet.
Jag längtar efter riktig snö eller en riktig norrlandshöst. Med klara frostiga morgonpromenader i frasiga höstlöv.

Olds..

Kom just på att jag har länken till världens mest underbara sida där man kan göra så att kort man har tagit ser jättegamla ut... Och det var så jag slösade bort en eftermiddag :D

http://labs.wanokoto.jp/olds




Allt ser awesome ut när man har använt det där verktyget - love <3



Jag och Jod ska förresten dra till Göteborg i helgen och shoppa och gå på skumma klubbar, yay!
Ska bli riktigt kul att göra något kul helt enkelt. Bara att få åka någon annan stans ett tag är ju skönt och sen att man får vara i en så rolig stad med trevliga människor är ju aldrig fel :D





Glad Påsk

Cellbiologitentan var godkänd och nu sitter jag här och gör mig i ordning inför förfest hos Petra och Black addiction på B&B, it's gonna be a good night! :D. Tre ynka dagar tills jag återser Boden åter igen :D

Livet sammanfattas med en textrad ur Murderdolls låt "God is a Lie".
"Life is a grave. Dig it!"

Glad påsk!


Hemresa :)

Så ja, det blir av med en hemresa, jag far på lördagen härifrån vilket betyder att jag är i Boden på söndag morgon den 3:e och sedan far jag hem på måndagen veckan efter. Så drygt 8 dagar kommer jag att vistas i Boden. Skulle väldigt gärna vilja träffa er alla så vi får väl höras när jag kommer upp :D.

Ska bli skönt att se norrland igen, fast i och för sig är det verkligen sommarväder här nu så det är ju lite flummigt att åka norrut då. Idag har jag och Sofia gått runt en sväng på stan och bland annat kikat in i en urmysig medeltidsaffär, man kunde till och med köpa alvöron där.. Bra att komma ihåg till gasquerna framöver :D. Solen sken som satan, ingen tvekan om det, riktigt sommarväder, man kunde definitivt inte ha på sig jackan. Och sen var det förstås också obligatoriskt med inköp av glass :D

Folk stirrade på mig mer än vanligt, kan bero på att jag hade min lackkorsett på mig och att den nu inte doldes av jackan eller så är det bara våren helt enkelt xD.

Vi syns den 4:e :D

Drömmar

Ibland undrar jag om jag är riktigt frisk. Sedan tänker jag efter och inser att det var nog kört för länge sedan :D

Drömde sjukt mycket förra natten, men jag kommer bara ihåg två drömmar bra. Den första var en mardröm, jag drömde att en man som liknade The Mad Hatter jagade mig, tillslut fick fast mig och körde in en kniv i min bröstkorg, precis i mitten där den delar sig. Jag vaknade med ett ryck och i några sekunder kändes det som om kniven satt kvar, jag var helstirrig och sprang upp och drack ett glas vatten.

När jag lyckats lugna ned mig gick jag och la mig igen. Och jag drömde att jag vandrade i en rund öken omgiven av berg. Vinden i öknen blåste alltid åt norr eftersom det satt ett monster i en grotta där och försökte suga in alla i närheten.
Min fantasi är överaktiv xD

Jag behöver ett sådant där riktigt drömlexikon, eller en hjärnskrynklare XDD



Jag om jag hade varit med i South Park, vad tycks?



Gör din egen version här:
http://www.sp-studio.de/index.htm

Havet och Livet

Tillbaka efter en mysig kväll på fängelset där vi pimpat våra overaller och sett American Beauty. Den filmen får mig alltid att bli så lugn och filosofisk.

"But it's hard to stay mad, when there's so much beauty in the world. Sometimes I feel like I'm seeing it all at once, and it's too much, my heart fills up like a balloon that's about to burst... And then I remember to relax, and stop trying to hold on to it, and then it flows through me like rain and I can't feel anything but gratitude for every single moment of my stupid little life... You have no idea what I'm talking about, I'm sure. But don't worry... you will someday."


Det finns skönhet överallt, det gäller bara att se den. Trots att jag har haft mina mörka stunder, som jag tror alla hår någon gång i sitt liv. Så har jag aldrig slutat hitta saker jag finner vackra. Det finns alltid något vackert kvar, något som fortfarande sätter lite skönhet i livet. Det finns alltid något att leva för och man borde uppskatta sitt liv mer. Man borde uppskatta de små detaljerna i sitt liv mer. Någon gång då och då sakta ned och tänka på de saker som gör en lycklig, sakta ned och se saker man inte tar sig tid att se i vanliga fall.

 

 



Jag måste också säga att jag har ny respekt för havet. Jag har alltid ända sedan jag var riktigt liten längtat efter att se havet, jag kommer ihåg första gången jag var och badade i luleå skärgård och blev överlycklig över ett bräckliga halvtrasiga snäckskal i miniatyr. En av mina favoritböcker handlade om en flicka som letade efter skatter på stranden, skatter i form av konstiga träbitar, fjädrar och ihoptrasslade flöten. Men trots de få tillfällen då jag fick besöka havet så personifierade jag det aldrig.

Efter att ha bott här i Halmstad har jag besökt stranden ett antal gånger, inte alls nog många om man håller det obetydliga avståndet i åtanke. Nu senare mest i den avsikten att springa lite och göra av med såväl tankar som kalorier.

Här om dagen sprang jag längs stranden. Himlen var grå och det låg regn i luften. Det var dimmigt och det tyckte jag var skönt, för det hindrade någon från att se mig ordentligt, jag gillar att vara ensam då jag springer. Jag hade tur jag behövde bara möta en kvinna med en hund när jag var på väg därifrån. Kråkorna cirkulerade tyst över högarna med snäckskal och de iakttog mig sakligt när jag sprang förbi dem.

 


Isen var borta från strandkanten och Havet hade kastat upp en massa saker. Konstiga trädbitar, en snäckformad sandkaksform (jag stannade naturligtvis och gjorde en sandkaka), en enorm plastdunk vilade också precis i strandkanten. Jag vill inte ens veta vad den hade innehålligt, antagligen något miljöskadligt. Och just när jag kände för att vända så såg jag något mörkt otympligt i dimman, trappsteg till en bro.

 

Självklart satte jag mig ned, det kändes som om havet förstod mig just då. Jag lät låtarna i min mp3 skölja över mig medan jag satt och betraktade havet. Och just då kände jag verkligen en länk till det brusande svallet. Jag personifierade det, jag kände länken.

 

Efter en tid, vilken jag inte säkert kan uppskatta bestämde jag mig för att vända tillbaka. Det gick lätt eftersom jag vilat en stund på trappstegen. När jag tagit mig en bit skymtar jag något klarrött som nyss blivit uppspolat på stranden. Jag ser det och en flyktig tanke far genast genom mitt huvud. Det är hjärtat, havets hjärta. Hur underbart vore det inte att se ett lysande rött hjärta uppspolat på en grå strand? Men nej, när jag kommer fram ser jag vad havet har spolat upp.

 

En röd BH…

Ibland är livet inte lika vackert som man önskar att det var, men lite roligt var det. Min fråga är nu, vars kom den ifrån, är det verkligen någon som har sex på stranden mitt i iskalla vårvintern eller har den legat i ide i isen hela vintern sedan i höstas?

 

 


 

Och ja förresten, förra natten drömde jag att jag satt och pratade med Marilyn Manson. Kan ha något att göra med att jag somnade med mina hörlurar på.

Han var trevlig.


~~~~~~<3

Underbar helg, underbara vänner
Underbart liv helt enkelt.
Så här på alla hjärtans dag så går mina tankar till alla dem som har verkliga problem i sina liv.
Jag har inget att klaga på.

Om nu bara mina hjärnspöken kunde lämna mig ifred.



Seeing you, seeing me
We together, we without
Nothing will
Be the same
Second thoughts, all over again
There will be another (fucking) day, waiting for the end...

As we slide, through the end
If my twisted mind, could change the stars
Before I die, could I change?
This is my end, this is the last time I cry

There will be
Something for the pain
If I just could see
What it may be

Time to get things right
Time to let it go...

As we slide, through the end
My twisted mind, could change the stars
Before I die, could I change?
This is my end, this is the last time I cry

Bara en lektion kvar :)

Nu är det bara en lektion kvar här i det numera snötäckta hala inte speciellt cykelvänliga Halmstad :). Ska bli så jäkla kul att träffa er alla igen! Kan inte alls vänta, nu vill jag bara hem :). Tur att hemlängtan kommer så här sent, annars hade det varit ett helvete :o

Idag har jag Sofia, Ann-Sofie och Petra varit ute i vid toftarsjön och på galgberget och letat insektsgnag i bark och ved. Faktiskt roligare än det låter :D. Vi flummade runt i snön och busade, sjöng disneylåtar och pratade stabiska. Stabiskan var riktigt svår att komma ur, och frusen blev man också :P. Men så skönt att vara ute och rasa av sig lite!

Hittade världens sötaste skor på Odium, (nya i sortimentet), påminner mig om Nightmare Before Christmas...
( Want 'em... (^o^) )


Måste förresten se den filmen i jul, världens mysigaste julfilm :D. Nån som är frivillig för filmkväll? :o



Bara en lektion kvar i skolan och sen på lördag bär det av hemåt igen för att göra Boden farligt xD
Längtar! :D

"It's not a unicorn, it's a horse with a sword on it's head!



Tydligen är jag nominerad av Sofia och får nu se till att berätta 10 saker om mig själv.

1. Jag älskar salmiak... Till döds, jag bryr mig inte om att det ger mig högt blodtryck och är framställt av Saltsyra och ammoniak, två riktigt giftiga ämnen... Ge mig en burk hockeypulver eller en påse djungelvrål och hela min vecka är räddad.


2. Jag har lyssnat på så mycket Black Metal och diverse annan "extrem" musik att jag inte längre förstår vad andra människor tycker låter illa i deras öron, eller vad dom tycker är jobbigt att lyssna på. Don't take me wrong, jag älskar Black Metal men när man vant in sig på det spåret så har man tappat rätt mycket av den normala uppfattningen för vad folk i allmänhet tycker låter skrikigt.


3. Jag är otroligt svag för killar med långt hår (To the point that's it's pretty ridiculous), men om jag ska vara helt ärlig borde jag inte ens behöva förklara varför, jag menar bara kolla på dem!


4. Jag kan sova hur mycket som helst, och det är inte ett skämt eller överdrift, jag kan seriöst sova hela dagarna  om jag skulle känna för det utan några problem (är dock en otrolig kvällsmänniska så då kan jag inte sova alls oftast)... Jag älskar att sova! Mina drömmar är awesome och oftast intressantare än verkliga livet. Jag ska bli Törnrosa när jag blir stor! Fast eftersom jag är en Bitch när jag vaknar på morgonen så skulle nog inte prinsen få ett så glatt mottagande.


5. Jag har otroligt svart humor och älskar att vara ironisk, det är dock ett litet problem eftersom folk inte alltid fattar att jag skämtar.

6. Jag kan Scrubs, Friends och South Park i princip utantill och refererar till dem konstant, jag kan tänka mig att det irriterar min omgivning ganska mycket xD

"It's not a unicorn, it's a horse with a sword on it's head and it's there to guard my hopes and dreams!"

7. Jag älskar röda rosor, det är otroligt klyschigt, men de kan int hjälpas.


8. Jag älskar att pyssla, om jag fick välja skulle jag bo på Panduros lager.

9. Jag älskar kontraster, att kombinera satinrosor med nitar, fluffiga spetskjolar med bondagekorsetter, änglar med horn, djävlar med änglavingar, när män med monsterröst sjunger tillsammans med kvinnor med operaröster, surt och salt, svart på vitt, förstörelse och pånyttfödelse, liv och död, sött och läskigt, gammalt och nytt, spets och lack, kärlek och hat, vintagesmycken med stålhättor...
Det är lite så jag ser på saker och ting, inget är självklart och det finns alltid en baksida på myntet. Som att mörker och ljus är samma sak fast i olika koncentration.

10.
Jag älskar alla romantiska kostymfilmer och kan alla olika filmatiseringar som gjorts på Jane Austen böckerna i princip utantill. Kan inte vara nyttigt.




Så det var tio saker om mig ni antagligen redan visste ;).

Jag tar och nominerar Susanna, Katarina och Sara, om ni nu läser det här xD

---

Bara fyra dagar kvar nu, det är galet.


Sju dagar kvar :D

Igår var jag på Bio med Charlotte, Sofia och Petra och såg Zombieland. Svart humor, Zombiekladd och en lagom dos ironi, (Horror Comedy) = En riktigt bra film! Bra soundtrack också!



Idag var jag tvungen att dra mig till Ica maxi för att införskaffa plastformar för att göra isbitar som jag kan suga på när jag känner att läpppiercingen är lite svullen. Hittade jättesöta formar som gjorde hjärt, donut och stjärnformade isbitar ^^

Såg förresten det sötaste paret någonsin på Ica maxi  när jag var där idag idag, dom måste ha varit i 40-50 års åldern, kvinnan hade grönt hår, mörkgrön skinnrock, dr martens och en svart huvtröja med kattöron på och mannen såg ut som en old school rocker med axellångt tjockt blont hår och helskägg. Bara ett ord = Awesome! Dom gav mig hopp för mänskligheten :D

Sedan när jag kom hem fann jag mig själv med att sitta och nynna "nom nom nom nom nom" när jag åt på vörtbrödet med russin som jag också införskaffat från Ica Maxi. Och det måste väl vara ett bra betyg om något :D

Kan för övrigt säga att jag nu införskaffat biljett inför hemvändarkvällen på farmen, det ska bli jättekul att komma hem och träffa er alla igen! Bara sju dagar kvar nu, jag har faktiskt börjat packa lite så smått. Jag hoppas för tusan att ni har lite snö till mig för det här går ju inte för sig! :D

Tidigare inlägg
RSS 2.0